(kottefamiljen[a]gmail.com) En adoptionsblogg

…en hel del bloggar. Brummelisas är en av dem och hon passade på att dela ut en utmärkelse till Kottefamiljen (tack tack!!).

1. Du kan ge erkännandet åt fem personer…
2. … varav fyra läser din blogg
3. En måste vara ny på din blogg och bo någon annanstans i världen.
4. Länka till bloggen du fick detta erkännande av.

Hmmm, nu ska vi se här….jag tror att vi kör några barn/familjebloggar den här gången (jodå, jag läser annat också, hej Helena, Maria, KD och Siv m fl)

Leo och Leos familj: Om sonen Leo, Tröttermamman (som dyker upp tidiga morgnar och nattetid), den fega katten Stig och Leos pappa (som ibland gör små utflykter ut i skogen). Leo är en fena på att snabbt hitta intressanta gömmor i Kottefamiljens skafferi. Leos mamma och Kottemamman delar samma avsaknad av lokalsinne liksom..

Mikaela, a k a Punkarmamman. Sambo med Hårdrockarpappan och mor till Barnet. Mikaela och Kottemamman jobbar delvis i samma gebit och tillhör tillsammans med Leos mamma den berömda Simklubben Glada Räkan.

Bland barn-familje-mat-bloggarna hittar vi också Agent 586 (som nog kan anses bo någon annanstans i världen lite då och då). En himlans trevlig prick med två telningar, radhusträdgård liksom Kottefamiljen, uppfinningsrikedom i skafferiet och en viss dragning till Barbour-jackor och s k kompostjävlar.

I NY hittar vi Saltistjejen, som förmodligen inte har en aning om att Kottemamman följer hennes blogg. Hon och hennes man har fått den allra ljuvligaste lilla Ella, som gjorde en rivstart i livet genom att överraska mor och far med en lite tidig ankomst.  Till Saltistjejen hittade vi genom Helgas blogg (Helga med man har adopterat lille Q från Korea). Nu är deras ansökan om medgivande för adoption av ett Q-syskon inlämnad. Hur spännande som helst!

Eftersom Kottemamman inte tycker att matematik är toppenkul i alla lägen så konstateras härmed att tre läser Kottefamiljens blogg. Hm, det skulle ju vara fyra… Just det ja, Kristin brukar också häcka här emellanåt. Det är en kul prick som Kottemamman delat jobbavdelning med. Vi har följts åt sedan dess via nät och mail. Nu i väntan på nr 2!

…en spjälsäng (önskar jag kunde skriva att det var ett barnbesked, men..)! Goda vänner hade en över som de skänkte till oss. Nu står den där i det blivande barnrummet och väntar på att någon ska sova i den. Gissa om vi undrar vem Någon är!!

Grannen erbjöd oss babysaker också, och konstaterade att "eftersom varken ni eller vi vet hur stort barn ni får så sparar vi allt från vår minsting så länge, så får vi se vad ni kan behöva när det är dags". Guld-grannar!!  

…i alla fall inte ur ett adoptionsperspektiv! Fullt sysselsatta är vi dock båda två i alla fall. Hänt sedan sist är att vi ramlat ner ytterligare fyra placeringar på kölistan (tålamod, kan någon ge oss lite tålamod…) och att vi ska gå hämta-barn-kursen i slutet av hösten. *suck* Ska vi aldrig bli föräldrar?

Vår narkossyrra nynnade på den här igår…jag måste bara dela med mig! Jag tycker verkligen den är höjdarkul!!
Anesthetist´s hymn

Missa inte heller:
The Drug song
Careless surgeon
..och många fler….jag tror att man kan prata om sjuk humor i uttryckets rätta bemärkelse..

Under semestern var kottemammans guddotter A, 6 år, och hälsade på tillsammans med sin familj. När vi satt ute och grillade en kväll så undrar A "Har ni inga barn?" -"Nej, vi har inte fått några", förklarade jag. "Om man inte får några barn så får man gå till doktorn och få hjälp att få barn där", replikerar lilla A.

En sexåring med koll på IVF och andra varianter. Himmel! Tydligen hade de någon bok av Katerina Janouch hemma, en bok som var VÄLDIGT tydlig och faktaspäckad. Dubbel-himmel! När jag var sex år hade jag inte koll för fem öre…

Det är spännande med forskning och utveckling. Mycket spännande. Särskilt spännande är det när saker inte går riktigt som det är tänkt. Dagen idag var en sådan dag. Planen var en hel dag i labbet…men det blev bara två timmar för sedan kom det ett ljudligt "poff" på fel ställe. Poffet ackompanjerades av lite allmänt tutande av labbutrustningen innan den bestämde sig för att den INTE tänkte vara med och leka. Kottemamman och kottemammans kollega svor gemensamt en liten ramsa innan febril felsökning satte in. Att temperaturproberna dessutom hade fått spunk gjorde inte saken bättre. De hävdade envist att rumstemperaturen var 107.3 grader och nog för att vi har ganska varmt i labbet men sååå varmt är det inte. Vi missade därmed analys-sloten och får köra våra prover nästa vecka.

I övrigt så kännetecknas projektet av någon slags tro på någon högre makt (oklart vilken och som projekt-ateist tror jag inte den finns alls), allmänt trolleri-trollera (eller försök därtill) och en from förhoppning om att det ska dyka upp några extra månader (septober, oktember och necember närmare bestämt).  Jag begriper inte hur vi ska hinna med. Dessutom ska jag skriva en artikel också mitt i alltihopa (vilket sinkades ytterligare av förutnämnda poff). Hösten lär gå fort, den saken är helt klar. Skönt det, för då kommer vi snart att få skicka ansökan till Korea.

Att fyra veckor kan gå så vansinnigt fort…uh, jag skulle vilja vara ledig fyra veckor till!

Vi har i alla fall hunnit med att vandra i Grövelsjö-fjällen (och lite på norska sidan), varit på konsert i Dalhalla (Rhapsody in Rock), hälsat på en kompis i Falun, fikat med en annan blivande Korea-familj som precis flyttat till vår kommun (vi ligger nästan jämsides i kölistan), solat, badat, imiterat brännmaneter (ihop med lilla S, 3 år, fast hon kallade det förstås för "bännmanet"), byggt staket, byggt altan, läst immunologi, bränt oss i solen, skitit i gräsklippningen, hittat nya trädgårdsmöbler, funderat på vad vi ska göra åt vår knarrande säng som excellerar i konstiga gnisselkombinationer vid minsta lilla rörelse hos dem som sover. Hur den låter om man försöker hitta på något mer avancerat ska vi inte ens tänka på…), ätit glass, fått hälsporre, dansat getingdansen (ni vet: den där folk flyger upp och gör hastiga utfall med vad som finns tillgängligt..vattenflaska, tidning, handduk…you name it!), vattnat grannarnas blommor, funderat över hösten och grillat, grillat och grillat. På det hela taget en superschysst semester! Synd att den inte var längre bara!! 

…innan det är dags för en efterlängtad semester! Det blir konserter och fjällvandring och snickra lite hemma och pyssla med lite av varje samt kånka runt på (och förhoppningsvis få tummen ur att läsa i) en immunologi-bok på cirkus 500 sidor. Ja, alltså Kottemamman ska läsa immunologi. Kottepappan avstår (han fick nog av Kottemammans medicinska litteratur efter att ha öppnat stora fina patologiboken med FÄRGBILDER och hittat en A4-bild på ett mycket sjukt manligt könsorgan. Han såg det som ett tecken från ovan att han inte skulle hålla på med medicin och har sedan dess inte pillat på en medicinbok).

Kanske blir det lite mer oregelbundna uppdateringar, men några ska vi nog klämma in under fyra veckors semestrande. Kanske kommer vi att träffa några av våra bloggbesökare också?

…kanske är det dags att spela in en liten ljudfil istället som man kan låta mala på?

…nej, köerna har växt….
…vi kanske får skicka våra papper i januari..
…ja, det finns många barn i världen som skulle behöva föräldrar…
…jodå, det kostar massor….
…så roligt för din vän att de blev gravida under sin adoptionsväntan…
…nej, vi har inte tänkt IVF:a under tiden…

Jag blev visst antagen till doktorandkursen  jag sökte lite sådär på en höft (Eh alltså, jag sökte lite på en höft. Antagningen däremot har nog inte gjorts på en höft. Hoppas jag.) ! Efter meritvärdering hälsade institutitionen mig varmt välkommen till kursen. Hoppla!