Mer att diskutera: barnlöshet
Vi har redan hunnit igenom halva föräldrautbildningen och det är helt sanslöst vad tiden går fort. Föräldragruppen har blivit just en grupp nu, och vi börjar känna oss mer bekväma med varandra. Vi har diskuterat barnlöshet (killarna för sig och tjejerna för sig) och vi har alla gått lite olika vägar för att hamna där vi är nu. Vissa har försökt länge och på alla upptänkliga sätt, andra har konstaterat att "nähäpp, det här vill sig inte, då går vi vidare direkt till adoption". Alla har inte gjort IVF till exempel, utan valt att lägga energin direkt på adoptionsprocessen. Det är skönt att få diskutera och reflektera, för ödet har verkligen låtit oss alla vandra på riktiga kringelkrokar emellanåt. Att hantera det hela kräver sin tid av sörjande och accepterande, och för många kan det vara en lång och jobbig process.
För Kottefamiljen har processen varit relativt kort, men inte smärtfri för den sakens skull. Det kan kännas djupt orättvist att "vem-som-helst-inklusive-narkomanen-på-torget" kan skaffa barn, men att det inte är lika lätt för oss. Fast när man börjar prata med kollegor och vänner så är det oväntat många som behövt medicinsk hjälp för att bli gravida. Det är obefintliga ägglossningar och taskigt simmande spermier till både höger och vänster. Många gånger tas det för självklart att man kan skaffa barn tillsammans, men verkligheten ser rätt annorlunda ut.
Det hindrar inte att vänner och bekanta mer än en gång lyckas klampa in i den intima sfären. Kottefamiljen antogs vara med barn när den annonserade sitt kommande bröllop. Kottemamman är trött på att många och inte ens speciellt nära bekanta antar att hon är gravid så fort hon avstår från alkohol på en middag eller en fest. Kottefamiljen har också testat att köpa hus, vilket får de allra flesta att utgå från att det verkligen är barn på gång. Vad som slår oss gång på gång är att folk inte ens är lite försiktiga när de frågar utan slänger ur sig rätt närgångna frågor. Hur kan folk vara så säkra på att vi inte haft missfall nyligen? Eller väntar på en skrapning? Eller genomgår hormonbehandlingar för att om möjligt hjälpa naturen på traven? Man häpnar alldeles!
Anledningen till att vi väljer adoption är vår privatsak, det är inget som vi kommer att diskutera med alla-och-envar. Några få, mycket nära vänner vet hela historien, men i övrigt kommer vi att hålla det privat. Det finns ingen anledning att redogöra för de skäl som gör att vi kommer att gå adoptionsvägen. Det ska bli intressant att se hur mycket vänner och bekanta kommer att fråga när vi väl berättar att vi ska adoptera.
håller givetvis med om att alla har rätt till sin integritet, även dom som kanske har barn på gång. men… jag vet själv hur ofta jag trampar över på den där punkten. hur många gånger tänker man inte efter fikat att; den där välvilliga o glada övertalningskampanjen (om att ska ni inte skaffa barn snart) kanske faller i riktigt usel jord om de utsatta verkligen försöker o inte kan.. o ändå så trillar man i den fällan om o om igen. man vill ju eg väl..
hur som helst - måste fortsätta ösa lovord över denna blogg, ngt av det mest intressanta man kan läsa. tycker jag iaf! hoppas många trillar in o får chansen att upptäcka den.
Comment by Alvas pappas blogg - http://alvaplutten.blogspot.com/ — March 3, 2007 @ 10:14 pm
Hej
Jag följer din blogg med spänning. Det är intressant att läsa om någon som ligger någorlunda i fas med oss. Vi väntar på medgivandet. Hur som helst. När vi i somras började berätta för några av våra vänner att vi ska adoptera blev jag positivt överraskad. De första kommetarerna var INTE “varför då?” utan snarare: “åh vad roligt” “spännande”. Har många gånger förvånats över deras respekt för vårt privatliv och deras nyfikenhet på processen. Jag hoppas verkligen att ni har lika härliga vänner! För det har verkligen hjälpt till!
Kram
Comment by Nallepuh — March 4, 2007 @ 10:25 pm
Pröva det här svaret, det tar garanterat andan ur den nyfikne: “Nej vet du, jag tycker faktiskt att det där med att göra barn, det verkar så slabbigt”.
Comment by Ingela — March 23, 2007 @ 11:00 pm