Att träffa en ny familj och vuxna adopterade
På föräldrautbildningen igår fick vi träffa en nyhemkommen adoptivfamilj (de har varit hemma sedan början av hösten) med deras lilla asiatiska tjej. Det var otroligt givande och bra att få höra om deras väntan, tips inför resan och första mötet, samt anknytningen. Deras dotter var med och när hon väl vant sig vid alla nya ansikten så började hon leka clown. Hon var sådär söt att man kände "Älskling, om du håller fast föräldrarna så tar jag barnet och springer…". Hon pratade som vilken tvååring som helst och verkade må väldigt bra.
Vi hade också förmånen att få träffa tre vuxna adopterade som berättade om sin uppväxt och sina tankar om att vara adopterad. Väldigt spännande och intressant! Vår lilla kotte kommer ju också att bli stor så småningom och då hoppas man ju att man hanterat alla frågor bra under uppväxten. Att skapa sig en identitet när man är tonåring är ju inte lätt för någon, och det verkar inte lättare av att vara adopterad. Kottefamiljen funderar en del om återresor tillsammans med barnet under uppväxten, vi får väl se om det blir så. Kotten kanske inte alls är intresserad av sitt ursprung.
