(kottefamiljen[a]gmail.com) En adoptionsblogg

På vår väg runt Lake Ontario passade vi också på att stanna till i Toronto. En tur på stan, lite sen lunch och sedan bar det av till CN Tower för sightseeing. Det var fler än vi som ville dit, och med bortemot två timmars kö så gav vi upp det hela. Kottepappan var ledsnare över det än Kottemamman (som har höjdskräck), men i övrigt fick stan pluspoäng. Toronto-trafiken däremot fick inte direkt pluspoäng, den var fullkomligt wild&crazy. Hjärtat satt inte i halsgropen ens utan någonstans strax över ögonbrynen. Vi kom dock fram till Niagara falls utan blessyrer och checkade in på Elizabeth house några minuters promenad från fallen. Vi möttes direkt av husets två katter, varav den ena glatt adopterade oss och följde med in på rummet. Han hittade en finfin plats under soffbordet där han låg och hade full kontroll på tillvaron och resväskan.

Dagen därpå åkte vi Maid of the Mist och blev genomblöta, precis som man ska bli! Fallen är fantastiskt mäktiga och man kommer så otroligt nära med båt. Tyckte vi då i alla fall…

På eftermiddagen satsade vi på att göra Cave of the winds och nu kan man konstatera att närmare än så kommer man inte. Blötare blir man inte heller.. Spana in bilderna på deras site så får ni en schysst uppfattning om ungefär vad det hela går ut på. Det är otroligt häftigt och spännande! Man är bokstavligen mitt i/under fallet!!

På natten hade vår nya kompis huskatten bestämt sig för att vi verkligen var ett par lattjo typer. Särskilt Kottemamman var skojig. Huskatten inledde charmoffensiven med att leka med hennes fötter när hon låg i sängen och försökte somna. Därefter gick han och hämtade sina leksaker (ett goselejon och en kattleksak i plast) och satte sig ned med goselejonet i munnen (brukar katter apportera förresten?) vid Kottemammans sängkant och såg bedjande på henne. Han hade inga som helst planer på att sova, så till slut var vi tvungna att slänga ut honom. Då gick han och hämtade sin kattkompis och så låg båda utanför dörren och vaktade oss. Klart kul kisse!! Annorlunda, men kul! 

Efter en rejäl frukost på hotellet knatade vi ner till Island Queen, som skulle ta oss runt Thousand Islands. Vi hade osannolik tur med vädret, några få regnstänk men mest sol under hela den 3-och-en-halv timme långa turen. Kottepappan, smörjde tidigt in sig med solskydd. Kottemamman smörjde in armarna med solskydd, men missade ansikte, hals, nacke och det s k decolletaget. Nu så här framåt kvällningen kan man se att Kottemamman haft halsband på sig hela dagen, samt mappa solbränna (med betoning på -bränna) mot utbudet av toppar i smutstvätten.

Väl tillbaka i stan åt vi en sen lunch (texmex) och sedan satte vi av på en milslång promenad för att titta på den olympiska hamnen (den här resan går, något otippat, i olympiskt tecken) och sedan Queen’s university (gammalt, anrikt och med mycket sten och murgröna). Vi hade inte riktigt samma tur med vädret nu, därför att det drog ihop sig till åskväder. Vi valde därför att studera insidan på en av Kingstons busskurer under uppskattningsvis en timmes tid. Trevliga busskurer, det där. Väldigt intressanta busskurer. Arkitektoniskt fulländade (eller inte…).

Väl tillbaka på hotellet upptäckte vi att det ÄR verkligen ett rätt engelskt hotell (Kottemamman var gäststudent i England ett tag och känner igen en del saker). Redan i morse insåg vi att duschen var en typisk engelsk dusch. En sådan där som gör att man med nöd och näppe blir blöt, och den stora underhållningen under duschningen får därför sökas i att man ständigt får justera vattentemperaturen (ena sekunden skållhett, andra sekunden iskallt). När grannen spolar i sin toalett så gurglar det dessutom lite pittoreskt i vår. Nåväl, när vi kom hem så hade vi en toapappersrulle i upplösningstillstånd (pappersmassa) och en massa vatten på golvet. För det är klart att det regnar in lite också…

Nu ska vi dra ut på stan och käka grekiskt!  

Nu har vi lämnat bergen bakom oss och tagit oss över en liten bro till Kanada. Vi bor på Hochelaga Inn, två kvarter från vattnet och ungefär lika långt från downtown. Vi har strosat lite på stan idag, överraskats av en åskskur och därmed blivit tvungna att ta en glasspaus inomhus, bokat biljetter till en båttur runt Thousand Islands imorgon, ätit middag och nu slappar vi lite på hotellet. Kingston är en söt liten stad med många hamnar och mycket båtar. Dessutom massor av jättestora hundar, det vimlar av Grand danois och mastiffer till både höger och vänster. Vädret är, bortsett från åskskuren, helt OK. Rätt soligt och lagom varmt så här vid vattnet. I Adirondack-bergen var det oerhört fuktigt idag och det var rätt skönt att lämna dem bakom sig.

Kottemamman har tagit upp shoppingkampen med Kottepappan och shoppat rea-jeans på GAP. Det är iofs långt kvar innan hon kommer ikapp, men eftersom Kottemamman har för lite underkläder och strumpor med sig så kommer s k nödshopping att inträffa i övermorgon eller så.

Förutom stora hundar har Kingston också kolsvarta ekorrar. Ser ut som om någon badat dem i en färghink. Skumt!

Hej på er!

Vi har nu kommit till Lake Placid (och tittat på backen där Stenmark tog två medaljer i OS 1980, den var braaaaant!) och softar omkring bland vackra berg och sjöar. Jetlaggen kurerades på Woodbury Common Premium Outlets och Kottepappan slog personligt rekord i shopping och överträffade vida Kottemammans inköp. Tommy Hilfiger har vi gynnat ordentligt, så om någon har aktier där kan ni förvänta er en klart högre utdelning nästa år… Vi bodde på B&B utanför Warwick, hos Bill Signor. Fantastiskt hus, jättetrevlig Bill, god frukost, massor av eldflugor och fladdermöss. Att sitta på verandan, äta choklad och lyssna på kakafonin av fåglar medan man tittade på gnistor från eldflugorna och eleganta flygövningar från fladdermössen…det är livet på en pinne!

Imorgon åker vi vidare till Thousand Islands och Kingston/Canada. Kingston ska vara en vacker liten stad, vi återkommer med recension av den så småningom. Efter det åker vi till Niagara falls, och efter det via Finger Lakes (vindistriktet) tillbaka till NYC. I NYC ska vi bo hos några goda vänner i Brooklyn och det ska bli kul. Det var två år sedan vi sågs senast, och då var det på deras bröllop. Vi har köpt champagne att fira med!

Kottemamman är redan jetlaggad och vi har inte ens kommit till Arlanda. Ett schysst migränanfall gjorde sitt intåg på scenen igår kväll, och det var bara att retirera från packningen, stoppa i sig två diklofenak och krypa till kojs i ett mörkt och svalt rum. Nu är det värsta över, men Kottemamman känner sig ungefär som om någon kört över henne med en väghyvel och sedan torktumlat resterna.

….shorts, brallor, sandaler, medicinförråd, tandborste, strumpor, tröja, har-någon-sett-sådana-där-småflaskor-man-kan-fylla-på-schampoo-i, kylklampar (alltid bra att ha om man ska ut och hajka), pass-pengar-piljetter….

Imorgon åker vi! Åter den 8:e, kanske några uppdateringar under resan, vi får se!

 Sommarkramar till er alla från Kottefamiljen!

Akupunktören Dr Nie, som jag har gjort några behandlingsomgångar hos, har tydligen blivit rånad, knivskuren och misshandlad i sitt hem i Stockholm. En kompis som också går där ringde och rapporterade. Nu ligger både hon och hennes man på sjukhus för vård. Jag hoppas att hon snabbt kan sätta lite nålar på både sig och sin man så att de läker ihop bra. Det finns så många par som behöver henne för att få hjälp att bli gravida, och säkert är några mitt uppe i en behandling nu. Jag inser hur katastrofalt det måste kännas för dem just nu, ur behandlingssynpunkt. Hon lindrar också folks knasiga magar, migrän, värk och allt möjligt, och det är så många som får en högre livskvalitet för att hon hjälper dem (även om jag måste erkänna att hennes kinesiska örtmediciner är vidriga..men effektiva)

Det är så svårt att föreställa sig att någon kan ge sig på en annan människa med kniv och dessutom misshandla så att offret får revbensfrakturer. Och i ens eget hem, jag skulle aldrig känna mig trygg hemma efter en sådan upplevelse. Jag känner mig ännu mer benägen nu att skaffa larm till vårt nya hus, ett sådant som man kan slå på när man går upp på övervåningen för att sova. Ett som är anslutet till väktarcentral som rycker ut om det larmar. Man måste kunna känna sig trygg!

Kottemamman har köpt sin första mamma-tidning! Jojomen! Det är väl lite som att köpa Vi föräldrars Gravid-tidning innan man ens lyckats får ett plus på graviditetstestet…men men….

Det blev Mama+Family Living. Inte så pjåkiga faktiskt, inte alls. Mama är naturligtvis helt fokuserad på att man är biologisk mor och har artiklar om att man kan spricka under förlossningen och så, men har även lite annat matnyttigt. Den jag gillade bäst var Family Living, och jag vill genast flytta och börja inreda vårt nya hem (har ni hört den förut?). Jag kan nog tänka mig att det kan bli en liten prenumeration på FL sedan. Kanske även någon annan föräldratidning, Vi föräldrar minns jag att mina föräldrar köpte. Är den något att ha fortfarande, ni som vet?

Nu är det bara några timmars jobb kvar för Kottemamman innan semestern kickar igång! Skönt!

Förutom lite tvättande inför avfärden på måndag morgon så är helgen helt obokad. Det blir nog promenader om vädret tillåter, det gäller ju att passa på att njuta av den svenska sommaren. Om vädret får spunk (som Pippi Långstrump skulle sagt) så blir det väl till att krypa upp i soffan med en kopp te och en bok istället.

Det är säkert inte helt lätt att vara i våra släktingars och vänners kläder nu när vi ska adoptera. Under och efter vår föräldrautbildning har ju vi tvingats tänka till och diskutera mycket om barn, relationer, anknytningsprocess och vad vi vill med vår lilla blivande familj. Våra släktingar och vänner ställs ju mer inför faktum och behöver också tid och utrymme att fundera över det hela.  Eftersom vi än så länge ligger lågt och inte har berättat för särskilt många, så vi har inte ställts inför speciellt många frågor och undringar än. Men det kommer säkert när vi blir mer öppna om det hela! En bra sida att läsa på är den här, som tar upp några vanliga frågeställningar om adoptioner.