D day continued….
Nu har familjerättsdamerna varit här och inspekterat hemmet. Sovrummet fick omdömet "Ja, här får ni ju utan problem plats med en barnsäng". De övriga rummen på ovanvåningen sågs som potentiella barnrum allihop (undrar hur många kottar DE hade tänkt att vi skulle ha…3 till?).
Vi fikade och så ville de följa upp funderingar de hade från djupintervjuerna. Bland annat var de bekymrade över att vi som är så intellektuella kanske inte får ett lika intellektuellt barn och vad skulle vi göra då? Kottemamman stämde i bäcken och meddelade att hennes bror är dyslektiker så hon har mött den problematiken på nära håll. Då blev de istället bekymrade över att Kottepappan inte mött de problemen i sin närhet. Himmel, hur mycket kan man egentligen problematisera?
Vi diskuterade också föräldraledighet och där var de bekymrade för rent allmänt behöver adoptivbarn ofta vara hemma lite längre och en del familjer har inte råd att vara hemma så länge. Här lyckades vi få dem att dra ett djupt andetag genom att berätta vad vi har i lön och att vi har sparat lite på banken så att det inte är någon ekonomisk katastrof med en lite längre föräldraledighet. Vi försökte först ducka för exakta siffror och vara tämligen svävande i termer av "vi har bra löner" och "ekonomiska marginaler", men som sagt…den gubben gick de inte på.
I övrigt så är de fortfarande problematiserande om allt så fort de kommer åt. Vi har den något mer avslappnade attityden att vi inte vet vad vi får för barn och att vi får anpassa oss till det barn som kommer. Man behöver inte måla f*n på väggen HELA tiden….*suck*
Tidplanen är att utredningen ska vara klar två veckor innan nämndmötet i början av november. Det går framåt!
