(kottefamiljen[a]gmail.com) En adoptionsblogg

Jodå, nu är kulorna upphängda i fönstret och det ser riktigt juligt ut. Har plockat fram lite ljusstakar och sånt också, så nu ligger vi i startgroparna för jul. Några vänner kommer över nästa helg och glöggar lite med oss, det ser vi framemot. Vi ska bara få bort de sista flyttkartongerna (visst är det märkligt att man ALDRIG får tummen ut förrän det är dags för mer än en familj att komma och hälsa på samtidigt?).

Nu ska jag försöka förhandla mig till att få hänga upp små pepparkaksgubbar i hallen.

Och nej, vi har inte hört något från AC än (vilket vi nog får skylla oss själva för, eftersom vi inte var sådär värstans snabba med att skicka in hemutredningen). Vi är JÄTTENYFIKNA på vilka länder som blir aktuella.  

Japp, klockan är sex. På morgonen. Det är söndag. Och Kottepappan sover (av snarkningarna att döma) djupt. Det gör inte Kottemamman, som är piggelin-piggelin. Helt i onödan, för det enda som går att göra här hemma utan att Kottepappan vaknar är väl att blogga, läsa Harry Potter och hänga upp julkulor i vardagsrumsfönstret. På något sätt misstänker jag att kära maken inte skulle uppskatta om hans ohändiga fru försökte hitta på något kul med borrmaskinen eller sticksågen. Blogga är ok. För att läsa HP måste jag nog tända, och det är nog en sådär idé. Hänga upp julgranskulor iförd morgonrock klockan sex på morgonen verkar inte riktigt friskt.

Äh, jag satsar nog på julgranskulorna i alla fall. Ingen är ju vaken i kvarteret i alla fall vad jag kan se.