Väljer man land, eller väljer landet en?
Vi snöade ganska tidigt in på Sydkorea, främst eftersom vi har vänner därifrån och därmed en liten anknytning dit. Öststaterna diskuterade vi, men Kottemamman är lite rädd för FAS-skador (alkoholskador som beror på att den biologiska mamman konsumerat alkohol under graviditeten) och det är lite vanligare där. Afrika och Sydamerika kändes inte heller som våra världsdelar, utan hur vi än vände och vred på det hamnade vi i Asien. Så när vi sände in medgivandet till AC fyllde vi i Sydkorea under "önskemål om land" och hoppades att klara kraven. AC bedömde att vi gjorde det och därmed hamnade vi i kön till Sydkorea. För vår del blev det alltså så att vi kunde välja land, eller kanske snarare hade turen att passa in på det land vi önskade.
Andra familjer har andra förutsättningar, det kan röra sig om utbildningsnivå, ekonomi, sjukdomar, ålder, BMI, om man är aktivt kristen eller inte, om man har syskon från landet, hur länge man varit gift osv. Då är det kanske så att det i slutändan bara är ett eller ett fåtal länder som accepterar en som förälder och man kan inte välja fritt. Vissa saker är ju faktum (t ex hur länge man varit gift), andra är en bedömningsfråga. Då spelar det stor roll hur medgivande och läkarintyg är skrivna.
Japp, det är en djungel med alla krav! Och alla länder har olika syn på vad som krävs för att få bli förälder till just deras barn….
