We can’t do without you
Idag skulle jag kört labbförsök, men en kraftig förkylning satte p för sådana äventyr. Kottemammans synnerligen kompetenta kollegor fick därför klara sig själva i labbet. Det gick sådär…. Efter tre timmar så ringde kollegan P och var fullkomligt förtvivlad. ALLT, verkligen allt hade strulat. Datorn hade bluescreenat, kanyler hade fått fnatt, maskinerna bröt ihop så fort man försökte göra något, dockningen av tillbehör till maskinerna funkade inte, saker startade om helt omotiverat och allt sket sig. Oavbrutet.
P bad mig snabba på lite och bli frisk, och jag lovade att göra mitt bästa. "Under tiden ska jag skicka lite goda vibbar till er, så ska du se att det löser sig", sa jag med glimten i ögat. "Yeah, right" tyckte P. Två timmar senare ringde jag för att kolla läget. P garvade gott och meddelade att sedan han hade pratat med mig i telefon så hade allt funkat!! Inget startar om, alla saker är på plats och funkar och det tuffar på.
Boy, am I good or what? 
Yeah - you’re good! Spökligt bra!
Comment by Lady Fi — October 21, 2008 @ 4:03 pm
Hej Kottemamman!
Jag måste ge dig ett varmt tack för frisörtipset du lämnade på min blogg för ett par månader sedan! Var i Gamla stan idag och - this is the beginning of a beautiful friendship! Han förstod precis vad jag menade, uttryckte egna åsikter och klippte snyggt!
Comment by Helga — October 21, 2008 @ 6:59 pm