Nästa gång…
vi vaknar hemma i vår säng så har vi två små kottar med oss. Hur ofattbart känns inte det egentligen? Efter 2,5 års aktivt adopterande (hm, nåja, aktivt och aktivt…den mesta tiden har ju gått åt till att köa….vilket inte alltid känts så aktivt…) så är vi snart på väg till Sydkorea. Om fyra timmar åker vi! 
