Och dessutom..
…så visar det sig att Sture lyckats lägga en liten kräka över Kottemammans handväska. Mysigt! (Tur att den går att köra i tvättmaskin, den också…). Gissa om det tog lite tid att lista ut varför det luktade så skumt i hallen?…
…så visar det sig att Sture lyckats lägga en liten kräka över Kottemammans handväska. Mysigt! (Tur att den går att köra i tvättmaskin, den också…). Gissa om det tog lite tid att lista ut varför det luktade så skumt i hallen?…
Kottefamiljen har skaffat husdjur. Det blev ingen hamster. Ingen kanin. Inte heller hund eller katt. Inte ens en liten klen undulat eller vandrande pinne. Nej, vi gjorde istället en direktimport från Sydkorea….
Nämligen skabb. Japp, inte direkt den typ av husdjur vi hade tänkt oss till barnen…Sture har ju haft massor av klåda och konstiga utslag och vi har varit på vårdcentralen med honom. Teorin var att det var skabb eller eksem, men eftersom ingen annan i familjen haft vare sig klåda eller utslag (och det är smittsamt vid nära kroppskontakt) så avfärdade vi skabbteorin och behandlar det som eksem (föga framgångsrikt hittills). Tills igår, när det började klia på Kottemamman. Idag är även hon rödprickig lite varstans och det kliar duktigt. Expedition till närakuten för en second opinion och därefter vidare till apoteket för införskaffande av Tenutex och Tavegyl. Imorgon ska vi smörja in hela familjen och så ska det verka i 24 timmar. Därefter vidtar stortvätt av sängkläder, handdukar och kläder och därefter får vi möjligen dras med klåda ett tag medan huden läker. Kottepappan och Bertil har inga symptom, men hela familjen ska behandlas ändå (inkubationstiden är 2-10 veckor, så det är möjligt att de är smittade också).
Sammanfattningsvis: ingen av våra besökare behöver vara orolig för att ha blivit smittad efter att ha träffat oss (ni har oss veterligen inte delat säng med oss och det är i princip det som behövs…).
Nästa gång ska vi satsa på vandrande pinnar. Det verkar smidigare, på något vis…